"Ambivalens" 8B FA

Igår var den stora dagen då jag äntligen lyckades klättra aret-projektet i Tolered.

Åkte ut med Fidde, Viktor och Nanna. (Nanna Brandt alltså, kan nog bli missförstånd annars.)
Stenen kändes lite fuktig och vi fick torka upp urtoppningarna ordentligt. Jag värmde upp på "Direktsändning" som Fidde körde på. Den här gången hade vi med oss ett hemligt vapen, nämligen en teleskopstege vilket gjorde att jag kunde prova urtoppningen för första gången. Ramlade av den några gånger och fick flyga lite då det är ganska högt men efter några försök hittade jag rätt beta.

Vilade en stund och gick sedan på press. Det kändes rätt bra, lite bättre än det gjort förut och när jag hux flux var vid movet till kanten så tog jag i som ett AS och krimpade allt jag kunde med vänster hand. Lyckades ta kanten och pang! så var jag uppe. Jag kände en utomordentligt stark glädje. Dessutom kände jag smärta i alla fingerleder på vänster hand efter den gruvliga krimpen men det var ingen fara.

Jag har drömt om att göra detta problem ända sedan jag gjorde "Livet är en fest låg start" för mer än ett år sedan. I höstas när jag var i Spanien och klättrade kunde jag inte låta bli att tänka på "projektet i Tolered" vilket säger ganska mycket med tanke på alla distraktioner som bjuds där.

Ambivalens går, som ni kanske vet, ca 2 meter till höger om Livet är en fest och följer en riktigt brant arete. Med ord och bild kan problemet beskrivas såhär:

Man startar på en stor ramp med bra grepp och lägger upp hälen till höger på samma ramp.

Därifrån gör man ett långt skick från en konstig position till ett icke-grepp på kanten.

Sen rockar man över på hälen och flaggar runt areten med vänster fot.

 Det finns en liten dålig list i överhänget. När man tagit den kan man flytta om föttena.

Vänster hand vidare till ett lite bättre men ändå dåligt sidgrepp.

Sedan flyttar man upp höger häl och slappar höger hand upp på 2 icke-grepp till.

Upp med hälen lite och skicka vidare igen med höger hand till en sloper på kanten. Sedan kommer den inte helt självklara mantlingen.

De 2 första handflytten är svårast och resterande handflytt är också svåra. Fotflytten är relativt lätta.

Det står nära till hands att jämföra problemet med Livet är en fest (låg start) eftersom det är samma block och ungefär samma svårighet. Problemet är bara att karaktären på de 2 problemen är väldigt olika. Ambivalens är inte alls lika beroende av fingerstyrka utan mycket mera kroppstungt och på ett sätt väldigt tekniskt.

För en gångs skull behöver jag inte våndas så mycket över graden, bara lite grann, för jag har sedan länge varit övertygad om att den skall vara 8B. Nu kan det förstås hända att den är lättare än så men det gör inte så mycket. Jag fick i alla fall ta i allt vad jag kunde.

På grund av ett tekniskt missförstånd så blev det ingen film på själva förstabestigningen.