onsdag 27 februari 2013

Vi söker lyckan i Spanien

Efter otaliga om och men lyckades jag till slut få bilen körklar och redo för spanien. Åkte till bilprovningen tidigt på morgonen 13 februari och till min stora lättnad och i viss mån förvåning gick den igenom. Skyndade hem och började packa inför kommande tre månader i Spanien. Jag lyckades komma ihåg det mesta. Någon gång runt elva lämnade jag Gamlestan och styrde söderut. Plockade upp Erik Grandelius i Dalby men innan dess hade jag redan fått soppatorsk en gång vilket bådade illa inför resan.
Det visade sig snarare vara ett gott tecken för det blev den smidigaste färden jag gjort hittills mellan Sverige och Spanien. På kvällen den 14 februari kom vi fram till parkeringen i Santa linya.

Parkeringen/campingen i santa linya. Grannsämjan var god.    

 I Santa linya la jag allt krut på att jobba in en 8c som heter "Digital system" efter 5 dagar kom jag upp till ankaret men lyckades inte klippa. Får lov att återkomma och ta revansch. Dagen efter provade jag på en 9a som heter "Fuck the system" och har samma start som 8c:n. Det kändes inte så dåligt även om det förstås kommer behövas mycket jobb för att kunna länka den.

Därefter styrde vi kosan till Oliana som är en makalöst häftig klippa med fantastisk stenkvalitet. Första dagen lyckades jag efter uppvärmningen on-sighta en 8a+ som heter "Mon dieu". Det kändes riktigt bra när jag klättrade och bortsett från att jag kom fel på ett ställe så var det inga problem.
 Kände på en 8c+ som heter "Joe bleau" som var himla fin.

Utsikt vid Oliana. En av Spaniens otaliga dammar som enligt en obekant källa byggdes under diktator Francos tid.
 På natten blev Erik magsjuk så dagen efter blev lugn. Vi gick iväg till klippan från vår campingplats på eftermiddagen och jag lyckades klättra "Humilides pa arriba" 8a+, också denna on-sight. Det är en ca 45 meter lång led som följer en fin tufa längs hela den övre delen.
Dagen efter provade jag att on-sihta en 8b som heter "de picos pardos". Tyvärr föll jag vid kruxet men lyckades därifrån gå till toppen så det var skoj. Himla fin led!


Vi har haft lite problem med att få tillgång till internet hittills men jag hoppas att det skall bättra sig så jag kan uppdatera bloggen lite oftare i fortsättningen.

Avsaknaden av klätterbilder kommer någ dessvärre att hålla i sig. Att fotografera sportklättring är inget för amatörer...

Här är några fler bilder som snarare illustrerar vardagslivet:

Erik försöker skapa ett brinnande inferno.
Här ser ni resultatet. Utan tvekan var det en stor framgång.
  
Erik lagar omelett till frukost nr 2.

torsdag 7 februari 2013

Verkstadsägarjävel 8A+ i Nylöse. Med film och allt!

 I fredags satt jag hemma och väntade på att mina bildelar skulle dimpa ner i brevlådan. Det var ganska tråkigt men jag var så ivrig att få börja meka. Till slut fick jag nog och gav mig iväg till Nylöse som är ett litet boulderområde alldeles intill Gamlestan, där jag bor.

 I nylöse går 2 moderna klassiker som Mange har satt upp, nämligen Downtown in Oldtown 7C och Friday night fistfight 7C+. Dessutom så fanns det ett projekt som jag hade kikat och klämt lite på för ganska länge sedan. Det var verkligen på tiden att börja jobba på det projektet. Lite av en skam att ha det ogjort när det är så nära.

 När jag kom dit märkte jag att landningen var lite o-bra, det hade jag nog inte tänkt på förut när jag bara gått och tittat på det utan att prova. När jag hade testat ett tag och känt att det skulle kunna gå snart så skulle jag testa det svåraste movet, som är upp till kanten, lite mer beslutsamt, precis när jag kände att det skulle gå vägen så lossnade det lilla högerhandsgreppet! Jag blev alldeles förtvivlad ett tag men det visade sig finnas nåt litet trams alldeles bredvid som man kunde hålla i.

Problemet består i princip av 2 riktiga flytt. Det första flyttet är ett skick till en konstig gaston-finger-stacking-list eller vad det nu heter? Det movet är lite sådär lagom svårt. Greppet man tar är inte så skönt. Sedan sätter man in foten vid handen, tar en liten list och sedan upp till det lilla greppet som beskrivs ovan. Därifrån gör man det svåraste flyttet upp till en list på kanten som är rätt bra, när man tagit den är det svåraste över.

Det kan se ut ungefär såhär:



 Anledningen till att jag berättar om detta först nu är att jag inte riktigt vågade sätta graden 8A+ även fast det verkade rimligt. Jag hade inte riktigt fått bekräftat om jag var i bra form ännu, nog för att det kändes så.
 Magnus var den ända jag visste som hade testat lite på det och han trodde också att det borde vara hårdare än 8A. Jag kom fram till att jag skulle prova Sexifierad 8A i Utby och jämföra med den innan jag bestämde mig.
 Så blev det emellertid inte utan istället gick det som det gick i Tolered. Det var en tillräckligt god bekräftelse på att jag inte är helt ur slag och att det är rimligt att jag kunde göra Verkstadsägarjävel på så pass kort tid och att den ändå kanske håller 8A+.

måndag 4 februari 2013

"Ambivalens" 8B FA

Igår var den stora dagen då jag äntligen lyckades klättra aret-projektet i Tolered.

Åkte ut med Fidde, Viktor och Nanna. (Nanna Brandt alltså, kan nog bli missförstånd annars.)
Stenen kändes lite fuktig och vi fick torka upp urtoppningarna ordentligt. Jag värmde upp på "Direktsändning" som Fidde körde på. Den här gången hade vi med oss ett hemligt vapen, nämligen en teleskopstege vilket gjorde att jag kunde prova urtoppningen för första gången. Ramlade av den några gånger och fick flyga lite då det är ganska högt men efter några försök hittade jag rätt beta.

Vilade en stund och gick sedan på press. Det kändes rätt bra, lite bättre än det gjort förut och när jag hux flux var vid movet till kanten så tog jag i som ett AS och krimpade allt jag kunde med vänster hand. Lyckades ta kanten och pang! så var jag uppe. Jag kände en utomordentligt stark glädje. Dessutom kände jag smärta i alla fingerleder på vänster hand efter den gruvliga krimpen men det var ingen fara.

Jag har drömt om att göra detta problem ända sedan jag gjorde "Livet är en fest låg start" för mer än ett år sedan. I höstas när jag var i Spanien och klättrade kunde jag inte låta bli att tänka på "projektet i Tolered" vilket säger ganska mycket med tanke på alla distraktioner som bjuds där.

Ambivalens går, som ni kanske vet, ca 2 meter till höger om Livet är en fest och följer en riktigt brant arete. Med ord och bild kan problemet beskrivas såhär:

Man startar på en stor ramp med bra grepp och lägger upp hälen till höger på samma ramp.



Därifrån gör man ett långt skick från en konstig position till ett icke-grepp på kanten.

Sen rockar man över på hälen och flaggar runt areten med vänster fot.


 Det finns en liten dålig list i överhänget. När man tagit den kan man flytta om föttena.


Vänster hand vidare till ett lite bättre men ändå dåligt sidgrepp.

Sedan flyttar man upp höger häl och slappar höger hand upp på 2 icke-grepp till.

Upp med hälen lite och skicka vidare igen med höger hand till en sloper på kanten. Sedan kommer den inte helt självklara mantlingen.
De 2 första handflytten är svårast och resterande handflytt är också svåra. Fotflytten är relativt lätta.


Det står nära till hands att jämföra problemet med Livet är en fest (låg start) eftersom det är samma block och ungefär samma svårighet. Problemet är bara att karaktären på de 2 problemen är väldigt olika. Ambivalens är inte alls lika beroende av fingerstyrka utan mycket mera kroppstungt och på ett sätt väldigt tekniskt.
För en gångs skull behöver jag inte våndas så mycket över graden, bara lite grann, för jag har sedan länge varit övertygad om att den skall vara 8B. Nu kan det förstås hända att den är lättare än så men det gör inte så mycket. Jag fick i alla fall ta i allt vad jag kunde.

På grund av ett tekniskt missförstånd så blev det ingen film på själva förstabestigningen.