fredag 8 november 2013

Bouldering i Tjeckien

I tisdags kväll åkte jag till Tjeckien för att hälsa på Egill som bor i Prag.

Jag visste sedan innan att det fanns en del klättring där och inte minst Bouldering och Egill skaffade en förare för det största området Petrohrad so ligger en dryg timme från prag.

De första dagarna blev vi inte direkt imponerade av området då det var sjukt vasst och överdrivet många varianter på många av problemen. Dessutom fick vi uppleva ett antal besvikelser när problem som såg väldigt lovande ut i föraren inte riktigt var lika ibjudande i verkligheten.

Efter några dagar började vi dock hitta en hel del fint och det började ta sig, vi hittade turer som hade bra landning och som istället för vassa krimpar som gjorde slarvsylta av fingertopparna hade trevliga grepp i form av pockets, slopers och lena lister.

Här är lite bilder:


En låg 7B som var riktigt fin (till vänster om den går ca 4-5 varianter varav en 8B+ som jag inte provade).


Ett fint lövträd i granskogen som för övrigt såg väldigt svensk ut, detta var i ett område som låg lite avsides, i huvudområdet var det jättefin lövskog med stora bokar och ekar.


Egill på ett supercoolt problem som heter Noodle dream. Tyvärr lyckades ingen av oss länka skiten...
Här kan man också se lite av den fina skogen och det hav av löv som vi vadade runt i.


Det var fint väder och vackert på många sätt.


Sista dagen regnade det en del men med hjälp av nästan en hel toarulle lyckades vi torka upp resans finaste problem! En 7C+ som har världens goaste slopiga pocket och heter Magicke oko (magiskt öga).


De har en del konstiga hus i prag.


torsdag 24 oktober 2013

Nyturer i Boxvik

För ungefär en vecka sedan åkte jag och Tumle till boxvik för att köra på den ultraklassiska Buddha Rhubarb Butter och dess mytomspunna sittstart. Dagen bjöd på helt fantastiskt väder och problemet i fråga låg väldigt vackert dolt av idel grönska.Det började bra med en flash av ståstarten från min sida och Tumle dundrade snart på med att föra förstabestigning av sittstarten, försöket innan ramlade han precis på slutet så det blev lite drama trots allt.
Här är en liten film:

Buddah rubarb butter av Tumle from geir söderin on Vimeo.

Jag gav mig i kast med att försöka följa honom och få första repetitionen men trots jag slet och slet så ville det sig inte. Jag hittade till och med lite bättre beta men det hjälpte inte.

Till slut gav jag upp och vi gick runt hörnet för att testa på ett gammalt trasigt problem som hette Hummus innan det gick sönder.

Det skulle visa sig bli ett äventyr.

Det behövde göras igen så vi provade lite och efter ett tag kunde jag göra den konstiga starten med hjälp av en konstig tåkrok bredvid handen.
Ovanför det var det lite läskigt och svårläst, det gamla problemet traverserade ut till vänster men vi ville göra ett annat avslut som gick mer rakt upp. Efter några psykbryt och urfegningar vågade jag mig upp och möttes av en blöt topp eftersom det hade börjat regna. Det var inte så farligt som man kunde tro så jag fortsatte över kanten utan att ta i ett löst block som låg däruppe. 

Här är en bild på väggen tagen i mörkret som sänkte sig strax efter, Tumle står under.


 

Det går nog att göra lite mer på den väggen, till exempel en sjukt fingrig sittstart.

söndag 20 oktober 2013

Nordiska mästerskapen i Bouldering

2:a på NM!!

Hurra!

Jag är väldigt glad för min goda placering och nöjd med min prestation.

Tyvärr har jag inga bilder att visa men jag tänkte skriva några ord ändå.

Jag hade aldrig trott att jag skulle få ett av mina allra bästa tävlingsresultat på den här tävlingen med tanke på hur uppladdningen har sett ut. Visserligen har jag tränat på i vanlig dos och kört det har mest blivit bouldering inomhus. En annan sak som har karaktäriserat träningen den senaste tiden är att jag har verkligen försökt att ge allt jag har på varje enskilt försök under träningspassen. Det tror jag verkligen är något bra och det kanske har haft betydelse. I vilket fall så är det något jag tänker fortsätta med och som jag kan rekommendera andra som vill bli bättre. Dessutom är det roligare att träna på det sättet.

Att jag inte hade så höga förväntningar inför tävlingen hade säkert också en positiv effekt.

Hur som helst var det väldigt roligt och jag ser fram emot allt.

tisdag 1 oktober 2013

Plugghäst.

Det har hänt en del sedan förut.

Jag har nämligen börjat skolan igen så nu har jag ett strikt schema att följa varje vecka vilket är annorlunda. Dessutom lutar det åt att det kommer vara så under väldigt lång tid framåt så det är bara att anpassa sig.

Jag har inte varit ute och klättrat särskilt mycket sedan jag kom hem från Sverige och man skulle kunna tänka sig att det är skolans fel men då ser man inte riktigt hela sanningen. Det har till större del berott på att jag inte har varit särskilt sugen att klättra ute för att jag inte har känt mig i form och vädret har varit ganska kasst för klättring.

Nu har det dock börjat vända. Vädret är riktigt bra och har varit det i drygt en vecka och dessutom börjar jag känna mig hyfsat stark på plasten.

Tumle på Hippopotamus.

I söndags åkte jag och Mange upp till Häller och där mötte vi Tumle, Pyssel, Hanne, Rickard och Kalle. De jobbade på Hippopotamus, ett riktigt drömproblem som Erik Grandelius satte upp där för en tid sedan. Efter att vi värmt upp och mange gjort FA på ett projekt så joinade vi de andra. Det gick bra och efter inte så värst många försök lyckades jag ta mig hela vägen upp!
Himla förvånad blev jag och glad.
De andra fortsatte ett tag och både Tumle och Pyssel var ruskigt nära att få ihop det.

Mange gör förstabestigning. Vi talade om 7C.

Därefter satte jag upp ett topprep på Doktor Snuggles som är en 8b som säkras naturligt. En av de tre som finns i sverige och troligtvis den coolaste.
Jag hann med att känna igenom flytten 2 gånger och det kändes rätt bra men tanken på att leda den gör mig fortfarande lite knäsvag så vi får se hur det går.

måndag 19 augusti 2013

Bultarvecka i Spanien!

 För några veckor sedan fick jag ett meddelande från Nick där han frågade om jag hade möjlighet att komma ner och hjälpa honom att bulta i sektorn med bågarna i Abella de la conca. Eftersom arbetet med en nyutgåva av Lleida climbs var igång så ville han få upp tillräckligt med leder för att det hela skulle komma med i denna populära och välgjorda förare. Det var förstås mycket lockande och jag lyckades klämma in det hela och bokade biljetter.

 Så på fredagen den nionde kom jag dit och det började med en liten grillfest. Det var massor med folk där hela veckan vilket var trevligt. Det var många fransoser och jag ansträngde mig verkligen för att förstå deras språk men lyckades väl bara sådär.

 Dagen efter kånkade vi upp 2 borrmaskiner, 4 rep, kilset, cirka 60 bultar och lite annat smått och gott som skulle komma till användning. Sedan var det bara att sätta igång.
 Jag började med en linje till vänster om den 8a-8a+ som jag bultade i våras och som går i den coola höga bågen. Den här nya visade sig vara ganska svår och jag skulle gissa att den är runt 8b+, med ihållande klättring i ett långt krux med små grepp mitt på leden.
 Därefter hjälptes jag och Nick åt med att sätta ett ankare på helt motsatta sidan av bågen och jag firade ner för att se hur man skulle kunna klättra där. Ett smärre missöde inträffade dock när en kil lossnade och slog mig rakt på tanden så pass att den sprack rejält och det gjorde jävla ont. Det fick räcka för dag ett.
 Dagen efter var jag lite bättre i tanden så vi gick upp för att fortsätta. De två lederna från igår blev i stort sett klara och en till lite lättare led också, jag tror vi kom fram till att den var 7b.

Borra borra!

 Tredje dagen satte jag igång i grottan ovanför bågarna och bultade en riktigt cool linje med en massa tufor som vi inte trodde skulle bli så svår. Det visade sig att den trots allt var 8a+-8b. Riktigt feta moves i kruxet och fin klippa genom hela leden.
 När den var klar flyttade jag repet och började rensa och spana in en linje precis till vänster, det var himla klurigt att hitta rätt placering för bultarna så jag väntade med att sätta något.

Bultar sätts i grottmynningen.
 Fjärde dagen gick jag upp själv först och började med att ta en ordentlig titt på linjen som jag förberett dagen innan, för att komma fram till hur jag skulle gå tillväga. Efter 2-3 timmars arbete hängandes vid väggen blev den klar och Pierre hade kommit upp så jag kunde ge leden ett försök direkt. Efter en hård kamp lyckades jag sätta den på första försöket och jag tänkte att den kunde vara runt 7c+. 
 Lite senare satte jag igång med den tredje och sista linjen i den delen av grottan och det kändes som att det var den coolaste och hårdaste. Det var lite läskigt att bulta den då jag ofta hängde och borrade med en skyhook på en slopig tufa som det enda som hindrade mig från att pendla ut från väggen med borren i högsta hugg. Det gick bra.

Under tiden som jag höll på med dessa leder var Nick i farten på den lite flackare väggen till vänster om bågen och där finns nu en handfull leder i upp till 7b. 

Nick borrar.
 Femte dagen var den sista för den här gången och det var en del småfix som behövde göras, men en helt ny 6b blev också färdig. När det började bli klart hade vi tid över till att klättra lite så jag lyckades göra förstabestigning av den nya leden på bågen som jag tror kan vara 8a. Den får nog heta något i stil med "Tandtroll" eftersom det var på den som jag spräckte min tand.
 Sedan gjorde Pierre förstabestigningen av den i grottan som var ca 8a+-8b och jag provade nästa till höger som skulle vara så hård. Det tog ganska lång tid och hann bli riktigt mörkt innan jag var klar men jag lyckades med nöd och näppe göra alla flytt, sjukt cool! Jag tror den kan vara 8c-8c+.

Pierre stöter järnet!
Jag kör på "Tandtroll" 8a
 Vi skyndade oss ner och det blev en avslutande grillfest med.

 När vi var klara där uppe så fanns det 6a, 6b, 6b+, 6c+, 7a, 7a+, 7b, 7c+, två 8a, 8a+, 8b, 8b+, 8c, 8c+
alla grader ska förstås tas med en nypa salt eftersom de flesta lederna bara har en eller noll bestigningar.

 Här är lite fler bilder:
 
På vägen upp till bågarna kan man skåda denna klippa en bit bort. Jag har inte varit dit ännu men den ser bra fet ut!





Fransoser och deras konstiga ostar.
Nick på en av de lättaste lederna i sektorn. En 6b.
En till bild på mig på "Tandtroll"

När jag skulle åka hem lyckades jag läsa fel på biljetten och missade planet hem. Det var inte så roligt när jag upptäckte det och fick boka en ny biljett hem och dessutom skulle jag flyga till Rygge vid Oslo eftersom det blev billigast, suck. Det blev dock genast lite roligare när jag ringde min vän Txupi som bor i Barcelona med sin nya familj och han sa att han var hemma och att jag kunde bo där.

De har en sjukt fin liten lägenhet i ett område som heter La Barcelonetta och eftersom Txupis svärmor också var där så fick jag bo på taket. Det tyckte jag var alldeles utmärkt! 


Txupi, Sandra och lille Marco.

Utsikt från min sovplats
 
Tidigt morgonen efter tog jag flyget till Rygge och liftade sedan ner till göteborg. Puh, vilken resa det blev.

söndag 11 augusti 2013

Mera Norge!

Var det någon som sa att det är vackert i Norge?!

Tyvärr tror jag inte att min kamera och mina fotoskills riktigt kan göra landskapet rättvisa men det kanske går att få ett hum.

Jag och Nanna åkte från Trondheim ner till romsdalen. Vi körde lite trad, bland annat första 4 reporna av Jugoslavruta. När vi kom upp började det regna rejält och vi blev sjukt blöta och kalla när vi firade ner. Väl nere på marken hittade vi jättemycket hallon och vi plockade hjälmen full. Det var en fröjd.
Sedan åkte vi efter Malin och Dave till Valldal och fick se Malins nya hem som hade en enastående utsikt över fjordar och berg. Det fanns också en hisklig mängd körsbär som vi kalasade på.

Sedan åkte vi till Sogndal och Loven. Jävla fet klippa den där Loven men vi hade inte så bra väder.

Det var visst någon som sade att det regnar en del i Norge också.

onsdag 31 juli 2013

Flatanger med Erik

Jag och Erik Sundberg åkte till Flatanger i söndags för att klättra i den enorma grottan och på de andra klipporna som finns i närheten.
Min tanke var att ta mig hit ganska många gånger i sommar men så blev det inte. Därför var det roligt att i alla fall få göra ett litet besök till slut. 
Jag hade hört att det var många celebriteter där och även många bekanta visade det sig. När vi kom dit träffade vi först Erik Hejman och Malin, sedan träffade vi resten av deras gäng, Henke, Henke och anton, på snålcampingen.
Dagen efter dök Daniel Jacobs upp, det var jag inte beredd på och sista dagen mötte vi Daniel Lindberg som numera bor i Trondheim. 

Eftersom vi inte hade så lång tid och jag inte direkt är i mitt livs form just nu så gav jag upp tanken på någon av de asarecoola 8c+:arna som går i grottan och som jag verkligen har längtat efter att få köra på. Istället lade jag min energi på den moderna klassikern Massih attack 8b.

Vi kom fram rätt sent på söndagen, eftersom vi kom iväg rätt sent från östersund men det hindrade oss inte från att få klättra lite på kvällen. Det var fint och leden var som en dröm, teknisk, tung och med makalös klippa!

Utsikt från grottan på kvällen.

På måndagen började vi på en av klipporna nere i dalen och vi rev av 5 leder från 5b-6b. Efter lunch gick vi upp och jag körde 2 gånger på Massih attack. Det kändes ok men jag blev jäkligt trött medan jag klättrade trots att det finns många vilor. Jag är nog lite förslappad...
Erik provade en 6c+ som han hade satt förra sommaren men han har inte heller klättrat särskilt mycket under sommaren så det gick tungt.


Erik lever ut campardöden!

Tredje dagen gick vi upp direkt till grottan för att få oss lite skugga. Erik såg stark ut direkt men det räckte inte riktigt. Efter en lite utdragen uppvärmning var det dags för mig att ge järnet. När jag gjort det lite jobbiga insteget och hängt ett tag i den första vilan märkte jag att det livsviktiga knäskyddet inte satt på mitt ben som det skulle utan förmodligen låg kvar på marken. Det var bara att komma ner. Efter lite vila var det dags igen men vid det här laget hade solen hunnit runt hörnet och börjat steka. I vilket fall så gick det vägen och jag blev väldigt glad och förvånad. Och trött!

Efter lite njutande i solen och av utsikten gjorde Erik ännu ett press och han lekte upp.

Erik och grottan.

Då var vi klara i grottan tyckte vi och tänkte att lite trad multipitch vore trevligt, Daniel Jacobs som var där tipsade oss om ett ställe vid Osen så vi åkte dit. Vi körde lite fel på vägen men vid halv åtta hade vi ätit middag och gått upp till den cirka 150 meter höga väggen. 
Det var en himla fin led vi klättrade och det började mörkna och regna precis när vi var vid toppen. Puh.

Sedan lämnade jag Erik vid tåget i Trondheim och nu väntar jag på att Nanna ska komma.


söndag 28 juli 2013

Nu smäller det!

Sommaren har hittills varit lugn och sävlig med väldigt lite klättring och lagomt med kneg. Det kommer nu att få ett abrupt slut och de kommande veckorna verkar bli hektiska.

Fortsättning följer. ..

torsdag 25 juli 2013

Hård åtgång

För ett par veckor sedan när jag rensade i min garderob så kom alla mina klätterskor i dagen. Många testarossa harvdet blivit.

tisdag 16 juli 2013

Kjerag, min första storvägg!

Jag och Jesper har sedan en viss tid pratat om att vi borde åka till Norge och klättra på något stort, till exempel Kjerag. Förra veckan tog vi till slut tag i saken och for iväg. Jesper tog tåget till Östersund och därifrån åkte vi i min bil ner till rogaland. Det var förstås en rejäl omväg för Jesper som kan verka onödig men tanken vara att åka till den del av Norge som hade bäst väderprognos för tillfället. Jag var väldigt sugen på att få komma till Tromsö och Kvalöya en andra gång men där skulle det visst regna.
Såhär i efterhand är jag glad att det blev Kjerag!

Hur som helst så kom vi fram sent på kvällen och morgonen efter körde base-hoppargänget ut oss i en av sina båtar. Vi gick upp till väggen och började klättra. Vi var väldigt ivriga och det var kul att komma igång. Vi tog oss fem replängder upp och det tog cirka tre timmar sedan började det regna rejält och vi satte oss på en hylla och fikade.
När vi suttit där i typ två timmar och regnet inte såg ut att ge med sig tänkte vi att det var läge att vända. Vädret skulle bli bättre dagen efter. Efter en rätt jobbig reträtt fick vi åka båt igen, med svansen mellan benen. Vi var också en hjälm kort då jag tappade min under firningen (klant!).

Dagen efter träffade vi på Martin Skaar Olslund och hans replagskamrat Sunniva. De skulle ta båten ut på eftermiddagen och börja tidigt dagen efter. Det tyckte vi lät som en bra idé och vi hjälptes också åt att köra upp min bil till toppen.

På båten blev det trångt med två replag till, ett från Tjeckien och ett från Umeå som skulle klättra samma led som vi, Hoka hey. Martin och Sunniva skulle klättra en annan led som heter Fjordcruise.

När vi kom ut till väggen gick jag upp och letade efter min hjälm och hittade den till slut.

Tidigt dagen efter gick vi upp och började klättra igen. Vi tyckte att det var tidigt men de två tjeckerna hade redan klättrat i två timmar och kommit en bit på väg.
De första reporna som vi redan gjort en gåbg gick väldigt smidigt nu och vi fick snabbt vittring på tjeckerna men det dröjde ett tag innan vi var ikapp och då tog vi bara lite fika och så. Det var rätt behändigt att ha vägvisare även om vi blev tvungna att vänta lite.
Umeå-gänget såg vi börja på leden strax efter oss men sedan såg vi dem inte mer och vi fick sedan höra att de vände.

Fram på kvällen hörde vi norska laget ropa från en hylla några hundra meter bort längs berget. De såg ut att trivas och det var kul att se dem.

Efter 18 replängder kravlade jag mig upp på samma hylla som tjeckerna var på. De hade kört fast en aning och hoppades att vi kunde hjälpa dem vidare. Det hade det blivit mörkt och dimmigt och vi hade klättrat i cirka 18 timmar. Från hyllan går den sista svåra replängden, en 7:a som ofta är blöt.
Den var jävla blöt när vi kom dit också. Vi tog en liten paus som blev en lång paus, vi försökte sova tills det blev ljust men det var svårt för att det var löjligt kallt och den jävla hyllan var sjukt sned och obekväm.

Till slut började det äntligen ljusna och dimman lättade lite, under oss fanns ett hav av moln. Det var dags att kämpa vidare, jag gjorde ett desperat försök att fria repan men gav snart upp. Det blev något av en aid-doggning förbi det blötaste. När jag satt på nästa hylla började morgonsolen skina och jag hade det riktigt bra igen även om jag var fasligt trött. Jesper tog med ett rep som tjeckerna kunde klättra upp på och vi fortsatte de två sista replängderna till toppen och kastade oss ner för att sova. Det gick inte så bra nu heller och efter ett tag började vi gå till bilen. Det var långt som fan. Vi gick förbi kjerag-bulten också och där mötte vi lite civiliserade människor.

Tjeckerna såg vi inte mer men de kom nog upp utan problem. När vi äntligen fått sova några timmar i en skön säng i min fina bil så kom norskarna och väckte oss. De hade haft en sjukt lång dag-natt-dag och deras led hade varit väldigt blöt.

Jag är väldigt nöjd med turen och det är verkligen roligt och spännande att klättra trad på en sådan vägg. Det är dags att börja spåna på nästa tur. Norge är ett coolt land och det är nära!

fredag 28 juni 2013

Kalankerna

I kalankerna är det jättefint!

Jag var där i några dagar med Alvaro och Mikael. Himla trevligt. Vi träffade en väldigt fransk fransman och en väldigt amerikansk amerikanska.

lördag 15 juni 2013

Häller eller

Jag var uppe och hälsade på Daniel i några dagar och vivar bland annat vid Häller och bouldrade. Himla fint ställe, jag var mäkta imponerad. Jag lyckades hitta en riktigt fin oklättrad linje som jag kunde göra. Tror den är 7B ungefär och tänkte kalla den för Silverfisken.
Här är en bild som Daniel tagit:

torsdag 6 juni 2013

Boulder i Bohuslän

I lördags åkte jag och Fredrik upp till Bohuslän för att bouldra.  Vi mötte upp med Walker och Pyssel vid klättertorpet. Där träffade vi också Petter som visade oss runt lite. Det finns ett redan smått känt projekt där som vi började köra på, det var hårt och efter ca 1-2 timmar var vi totalt övermannade av mygg så vi stack.

Vi åkte allihop till något ställe som Walker hade spanat in och ville tillbaka till. Det var himla coolt och efter en massa skuttande på blocken hit och dit så tog vi tag i oss själva och satte igång med "uppvärmningsprojektet" som var himla fint och visade sig vara ganska svårt. ca 7B.
 

Pyssel på uppvärmningsprojektet 7B

När vi kände oss klara med det och några av oss lyckats ta oss upp gick vi vidare till dagens stora takprojekt som vi testde på i ca 15 minuter innan vi gav upp. Ruskigt hårt!

Därefter blev jag lite vilsen i själen tills jag började spana in en annan linje, i kanten av taket. Den slet jag på som ett djur, länge och väl och jag lyckades nästan göra alla flytt.

Här kan man se lite av sekvenserna: