Sommarresor

Eftersom jag började plugga i höstas så har jag inte kunnat resa så mycket under vintern. För att kompensera för det så bokade jag in hela sommaren med resor.

Det har hänt mycket under resorna och det finns mycket att säga om det men det skulle bli så långdraget. Därför blir det mest bilder nu och jag hoppas att de kan visa lite hur det har varit.

Jag och Jesper åkte till Chamonix för att klättra i bergen som finns där.


Jesper på väg upp till baslägret inför vår tur upp på Aiguille vert. Nedanför ser man mer du glace och alla klipporna är les aiguilles du Chamonix.


Uppe ovanför hyttan. Bakom till vänster är Grandes jorasses som är en mäktig vägg. Rakt bakom mig ser man Dent du geant.


Jesper på glaciären.


Vi gav oss på en klipptur som visade sig vara blöt så vi gick bet. Här är vi tillbaka i baslägret och hämtar oss.


Sedan var det dags för Aiguille vert via whymper-rännan. Här är Jesper på väg upp och det är också solen. Vi började gå klockan 2 på natten (vilket visade sig vara lite för sen start) och var framme vid rännan runt 4. Så vi började klättra upp i mörkret och sedan gick solen upp. Det var fint.


Till slut kom vi upp till ryggen som leder från rännan till toppen. Då var vi trötta!


Som tur var visade sig ryggvandringen vara ganska kort och vi var snart på toppen som var 4 122 meter över havet. Nytt rekord för mig med ungefär 1700 meters marginal. Här är Jesper på väg med en massa berg bakom sig. Jag tror man ser in i Schweiz.


Sedan firade vi ner och det var lite läskigt eftersom vi var lite sena så hade det börjat smälta och rasa en del. Det gick bra.


Några dagar senare tog vi liften upp till Aiguille du midi. Vi hade storslagna planer för alla turer vi skulle göra där uppe men vi hann inte med så mycket för det blev pissväder.


Vi hann i alla fall klättra Arrete des cosmiques som var cool. Här är Jesper och jag tror det är Mont blanc i bakgrunden. Det är nåt berg i alla fall.


Vi skulle klättra Grand Capucin som är den högra pelaren här. Väldigt fin och mäktig. Cirka 450 meter hög. Tyvärr kom vi iväg alldeles för sent och lyckades klättra fel några gånger så vi hann inte upp till toppen.


På väg tillbaka. Här ser man Dent du geant till höger och till vänster Aiguille vert och les drus.


Sedan kom det regn och rusk så vi åkte hem lite tidigare än planerat.

För min del slutade det inte med det för jag hade bokat en resa till Rocklands i Sydafrika.
Vi var ett litet gäng som åkte dit. Det var jag, Malin, Fredrik, Sanna, Peter och Eleonor.
Då var det bouldering som gällde och vi körde på hej vilt.


 Jag på en 7C+ som heter Weichei.


Fredrik på en vansinnesdyno. Peter tar emot om han ramlar.


Malin provade det fantastiska problemet Caroline 7C+. Den stenen är ju helt sjuk!


Här är malin på en hög, fin och lite läskig 6C.


Jag hade hört att det var fina solnedgångar där och det kom till slut en.


Peter på den helt vansinniga Rhino. Malin och Eleonor spottar.


Malin på Finders keepers.


Det fanns pingviner. Konstiga varelser!

Boulderingen i Sydafrika var väldigt bra och stenarna var sjukt coola. Jag skulle säga att vi hade goda förhållanden hela tiden så det är ett väldigt bra resmål om man vill bouldra på sommaren.
Det var lite regn ibland men det torkade väldigt snabbt.
Det finns många fina hårda problem och en del lätta med men framförallt finns det sjukt många oklättrade lätta linjer.

The Nose på Hönö

För några veckor sedan var jag och Carro ut till hönö för att bouldra. Det var en grym dag och det gick bra.
Jag lyckades få gjort ett problem som länge stod som ett projekt men som Mange lyckades knipa FA på i vintras.
Han döpte det till The Nose och gav graden 8A. Jag tycker det låter som en rimlig grad.

Som grädde på moset så finns det film!
Var uppmärksam på slutet för det finns lite bonusmaterial.

vårbouldering på hönö och i korridoren from geir söderin on Vimeo.

Bouldering är inte töntigt!

Nu har det hänt massa saker igen och det har varit roligt.

För det mesta har jag gått i skolan och varit och tränat.

Då och då har jag kommit ut och bouldrat.

Det har gått ganska bra men jag har misslyckats med att ta vara på sticket när det funnits. Nu när det är sån där äckligt varm sommar så ångrar jag mig lite. Så kan det vara. Det har i vilket fall varit roligt att träna inne också.

Förra helgen åkte jag till Österrike för att vara med i en världscuptävling i Bouldering.

Även Stella, Daniel, Robert och Daniella var med från Sverige.

Det var en rolig tävling med rekordmånga deltagare vilket gör det svårare att få en bra placering.

Det var därför extra roligt att jag på denna tävling fick en av mina bättre placeringar på en världscup, nämligen 27. 

Som vanligt var marginalerna mycket små och ett försök mer eller mindre på ett problem kan betyde 20 placeringar uppåt eller nedåt detta leder till att med lite tur får man en bra placering och med otur får man en dålig, i alla fall känns det så och det känns bra att ha lite tur.

Hoppas nu att den håller i sig.

Stella äter i den finfina staden Innsbruck

Segraren Shauna på sista problemet i finalen.

Nu är jag tillbaka i Gbg för att göra slutspurt på skolåret innan det bär iväg på sommarens stora äventyr. Jag och Jesper tänker åka ner till Alperna och leka alpinister. Det känns verkligen som att ge sig ut på okänd terräng inom klättring och det är roligt att känna sig som en nybörjare på ett sätt. Jag hoppas att vi ta lagom mycket vatten över huvudet.

Solnedgång i Göteborg

Efter Alperna-turen blir det boulderresa och förhoppningsvis har jag lite tryck i fingrarna kvar då.

Rehab

Det är en lång historia kan man säga men jag ska inte ta den riktigt från början.

Jag och Nanna åkte ner till Abella de la conca efter jul och var där några dagar över nyår. Vädret var riktigt risigt och projekten löjligt hårda så det blev inte så mycket gjort på den fronten men vi fick vara på ett bra ställe med trevligt folk och en underligt lugn stämning som känns väldigt bra.

Därifrån åkte vi vidare till Mallorca och mötte upp med Mange som var taggad till tänderna.
Vi klättrade på som vanligt där och det gick ungefär som vanligt. Klipporna var coola och vi frös som hundar.

Vissa coola leder blev gjorda men det var inte den sendarfest som vi alla hade hoppats på. Jag och Mange började jobba på en bouldrig och cool 8c som kändes väldigt möjlig.
Efter att jag gjorde ett press på den och ramlat så skulle jag rycka mig upp i repet för att känna lite till men då fastnade jag med fingret i någon typ av ögla som blev på repet,det sa pang och så hade jag jätteont i vänster ringfinger.

Det var nu cirka 6 veckor sedan och fingret är inte återställt.

Resan avslutades trots allt med en triumf då Nanna gjorde sin andra 8a i god stil. Lika stark som nånsin.

Sedan jag kom hem har jag tränat på lite försiktigt och tänkt att det ska väl läka. Det har det kanske gjort i viss mån men det är inte direkt återställt, ganska långt ifrån.

Häromdan var jag hos en terapeut som hette Scott och han verkade veta vad han pratade om. Av honom fick jag ett gäng övningar och sånt så nu är det alltså dags för seriös rehab...

Rehab har verkligen aldrig varit min grej. Det är det värsta som finns så det är tur att jag inte har behövt det så mycket men nu står jag inför en verklig utmaning.
En fördel är att jag verkligen tror att det här kommer funka och det brukar hjälpa motivationen.

En sak som är tråkigt är att jag var så himla sugen på att träna bouldering sjukt mycket. Det har inte blivit av kan man säga men suget finns kvar så snart kanske jag kan sätta igång.
En sak som är bra är att jag har haft massa tid till plugget och om allt går väl så kommer det att märkas på tentan.

P.s.
Det var väldigt länge sedan jag skrev något här. Det har inte direkt berott på nyhetstorka för det har hänt en hel del spännande saker. Jag har bara inte haft lust.
Idag hade jag lust. Kanske kommer det fler sådana dagar. Kanske inte.

Bouldering i Tjeckien

I tisdags kväll åkte jag till Tjeckien för att hälsa på Egill som bor i Prag.

Jag visste sedan innan att det fanns en del klättring där och inte minst Bouldering och Egill skaffade en förare för det största området Petrohrad so ligger en dryg timme från prag.

De första dagarna blev vi inte direkt imponerade av området då det var sjukt vasst och överdrivet många varianter på många av problemen. Dessutom fick vi uppleva ett antal besvikelser när problem som såg väldigt lovande ut i föraren inte riktigt var lika ibjudande i verkligheten.

Efter några dagar började vi dock hitta en hel del fint och det började ta sig, vi hittade turer som hade bra landning och som istället för vassa krimpar som gjorde slarvsylta av fingertopparna hade trevliga grepp i form av pockets, slopers och lena lister.

Här är lite bilder:

En låg 7B som var riktigt fin (till vänster om den går ca 4-5 varianter varav en 8B+ som jag inte provade).

Ett fint lövträd i granskogen som för övrigt såg väldigt svensk ut, detta var i ett område som låg lite avsides, i huvudområdet var det jättefin lövskog med stora bokar och ekar.

Egill på ett supercoolt problem som heter Noodle dream. Tyvärr lyckades ingen av oss länka skiten...
Här kan man också se lite av den fina skogen och det hav av löv som vi vadade runt i.

Det var fint väder och vackert på många sätt.

Sista dagen regnade det en del men med hjälp av nästan en hel toarulle lyckades vi torka upp resans finaste problem! En 7C+ som har världens goaste slopiga pocket och heter Magicke oko (magiskt öga).

De har en del konstiga hus i prag.

Nyturer i Boxvik

För ungefär en vecka sedan åkte jag och Tumle till boxvik för att köra på den ultraklassiska Buddha Rhubarb Butter och dess mytomspunna sittstart. Dagen bjöd på helt fantastiskt väder och problemet i fråga låg väldigt vackert dolt av idel grönska.Det började bra med en flash av ståstarten från min sida och Tumle dundrade snart på med att föra förstabestigning av sittstarten, försöket innan ramlade han precis på slutet så det blev lite drama trots allt.
Här är en liten film:

Buddah rubarb butter av Tumle from geir söderin on Vimeo.

Jag gav mig i kast med att försöka följa honom och få första repetitionen men trots jag slet och slet så ville det sig inte. Jag hittade till och med lite bättre beta men det hjälpte inte.

Till slut gav jag upp och vi gick runt hörnet för att testa på ett gammalt trasigt problem som hette Hummus innan det gick sönder.

Det skulle visa sig bli ett äventyr.

Det behövde göras igen så vi provade lite och efter ett tag kunde jag göra den konstiga starten med hjälp av en konstig tåkrok bredvid handen.
Ovanför det var det lite läskigt och svårläst, det gamla problemet traverserade ut till vänster men vi ville göra ett annat avslut som gick mer rakt upp. Efter några psykbryt och urfegningar vågade jag mig upp och möttes av en blöt topp eftersom det hade börjat regna. Det var inte så farligt som man kunde tro så jag fortsatte över kanten utan att ta i ett löst block som låg däruppe. 

Här är en bild på väggen tagen i mörkret som sänkte sig strax efter, Tumle står under.

 

Det går nog att göra lite mer på den väggen, till exempel en sjukt fingrig sittstart.

Nordiska mästerskapen i Bouldering

2:a på NM!!

Hurra!

Jag är väldigt glad för min goda placering och nöjd med min prestation.

Tyvärr har jag inga bilder att visa men jag tänkte skriva några ord ändå.

Jag hade aldrig trott att jag skulle få ett av mina allra bästa tävlingsresultat på den här tävlingen med tanke på hur uppladdningen har sett ut. Visserligen har jag tränat på i vanlig dos och kört det har mest blivit bouldering inomhus. En annan sak som har karaktäriserat träningen den senaste tiden är att jag har verkligen försökt att ge allt jag har på varje enskilt försök under träningspassen. Det tror jag verkligen är något bra och det kanske har haft betydelse. I vilket fall så är det något jag tänker fortsätta med och som jag kan rekommendera andra som vill bli bättre. Dessutom är det roligare att träna på det sättet.

Att jag inte hade så höga förväntningar inför tävlingen hade säkert också en positiv effekt.

Hur som helst var det väldigt roligt och jag ser fram emot allt.